Det finns hur mycket gott som helst i köksträdgården som bara väntar på att få komma in och delta i matlagningen. Jag kan formligen se hur de gröna sakerna står där och studsar i väntan på sin tur.
När jag blickar tillbaka i sopparkivet vill jag genast springa ut i trädgården, samla och skörda till en Ängamat på vårt vis. Den gången med en redning på en äggula direkt i tallriken.
Många soppor har det blivit, i olika skepnader och för olika tillfällen. Allt från mammas mustiga köttsoppa till ärtsoppan som skulle göra Kronans gossar gröna av avund.
Vårens nässelsoppa som är så grön och grann, men varför inte prova på en Körvelsoppa på känn, den blir man också med all säkerhet pigg och glad av.
Igår till middag lagade jag en smakrik soppa på nyskördad paltsternacka, oj vad jag väntat på denna rustika rotsak i höstlig lekamen. En enkel purésoppa tycker jag gör att smakerna framträder och kommer till sin rätt. Några potatisar från säcken i skafferiet med libbstickan från kryddhyllan och en stund i grytan. Tre skivor av bacon och en endaste astrakan, hackade jag smått och fräste i gjutjärnspannan. Ett saltsyrligt strössel över den lena och kontraster uppstod i smak och konsistens.
Smaklig spis på soppans vis.
Mimmis Mat 