Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘stjälkselleri’

Visst kan det vara skönt att få pusta ut med en potatissallad. Vad jag menar är att den går lätt att laga till när andan faller på. Kan därefter stå i kylen fram till det är festdags eller till vardagsmatens vara. Packas ner i kylväskan då det står utflykt på dagsschemat.

Det finns oändligt många smakkamrater som passar till potatisen, valet faller oftast på vad som ska serveras till. De går att få stor omväxling när man kan variera mellan klar dressing och de baserade på mejeriprodukter av allehanda slag.

Det finns fler goda potatissallader här på bloggen som kan vara värda att prova på. Vad sägs om en med pesto och parmensan, den passar ypperligt att laga en dag i förväg. Receptet är för många, men det går bra att dela om man vill laga för färre magar.

Är man sugen på lite extra sälta så kanske en variant med krispigt äpple och kapris faller i smaken. En favorit med både majonäs, gräddfil och fransk senap däri.

En snabb allt i ett sallad, med potatis som bas, när inte orken finns för stora utsvävningar i sommarköket. Med några kalla potatisar i kylen går det hela på ett nafs. Klara, färdiga, ät!

Mitt senaste bidrag blev till i helgen, när det var dags för ännu en måltid från grillen med god gris. Det var stjälksellerins mognad i köksträdgården, och den ståtliga libbstickan som står vid min lilla trapp, som fick mina smaklökar att välja kamraterna ädelost och valnötter till de färska små knölarna.

Potatissallad med ädelost, stjälkselleri & valnötter

1 kg kokt färskpotatis
5 späda stjälkselleri
3 bladrosetter av libbsticka
50 g valnötter
140 g ädelost
3 dl gräddfil
örtsalt
vitpeppar

1. Dela potatisen i mindre munsbitar. Strimla sellerin och finhacka libbstickan.
2. Skär ädelosten i små bitar och grovhacka valnötterna.
3. Blanda gräddfil, örtsalt, vitpeppar och smaka av.
4. Vänd ner potatis, selleri, libbsticka, osten och nötterna i gräddfilsblandningen.
5. Låt stå i kylen så potatissalladen får gotta till sig ordentligt.
6. Garnera med lite valnötter och några blad stjälkselleri innan servering.

Read Full Post »

En apertiser på stälkselleri och taleggio

Read Full Post »

Redan i februari började vi dra upp de små fröna till våra selleri. Sedan dröjde det inte mer än sex veckor så var det så här fina i vårat ljustält som stod i farstun. Det som är så bra med plantorna så här års är att det tål lite frost, vill man kan man täcka med fiberduk, men det har vi inte gjort ännu i alla fall. I morse var det frost på bilrutan när jag åkte till arbetet, men sellerin såg bara fin ut där den står. Vi satt ute och åt middag idag i den fina kvällssolen. Var tvungen att öppna en burk surströmming när vädret ändå var så inbjudande. Alldeles intill våra trädgårdmöbler har vi satt ut selleri. Mannen ville prova på en ny metod i våras och det verkar som om sellerin har uppskattat det odlingssättet.

Smaken är ju som sagt var delad. De finns de som gillar selleri och knaprar på av den i stora mängder. Så finns de som tycker att den både smakar och luktar alldeles förfärligt illa. Det latinska namnet är Apium graveolens. Graveolens betyder faktiskt ” luktar illa ”. Så kan man säga om vår middagsmat också eller också gillar man doften av den ljuvliga surströmmingen.

Selleri, höstastrar och kvällsolens sken.

Det finns tre typer av selleri:

Rotselleri – har en kraftig smak och passar bra i gratänger, soppor, grytor. Ett måste i en riktigt köttfärsås, då menar jag en bolognese, där finhackar man bla rotselleri i små brunoise.

Stjälkselleri – kallas också för blekselleri. vill man så går det att bleka stjälkarna då blir de ännu lite sprödare och krispiga. Den håller sig länge i kylen och är god i sallader eller att dippa i en god gräddfilssås.

Blad- eller snittselleri – odlas ungefär som man gör med persilja. Tålig och orkar med lite höstfrost. När våren kommer kan man forsätta att skörda av bladen.

Read Full Post »

forsta-sadden_mellan.jpg

Nu har de första fröna såtts för i år. Ner i jorden har omsorgsfullt petats ner frön av olika sorters chili, rotselleri, stjälkselleri, kronärtskocka och äggplanta. Frön av gul och röd lök dessutom schalottenlök och purjolök.
I år utökar vi odlingarna och då blir det tydligt hur viktigt det är med planeringen så att alla plantorna ryms härinne. Vi har införskaffat såbrätten utan hål i botten. I dem ställer vi mindre plastaskar för bredsådd. Det innebär två stora fördelar, det är lätt att flytta runt och bevattningen sker genom att vattnet slås i det stora brättet. Vi har märkt att det fungerar över all förväntan. Vattnet sugs upp underifrån och fuktar jorden ändå upp till ytan. Helt fantastiskt, det underlättar verkligen vattningen.

Ramslöken står i frysskåpet och fryser på sk stratifiering, vilket den ska göra i ett par veckor till. En del frön behöver få sig en köldknäpp för att groningen ska komma igång. Min första kontakt med ramslöken var när jag arbetade som kock på Toftagården. Gotlänningarna har ett gott öga till sin vilt växande lök. För oss blir det extra spännande att se hur den kommer att trivas i vår värmländska skogsträdgård. Den blir en av det första växterna som vi introducerar på marknivå i skogsträdgården.

Read Full Post »