Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘bilder’

Vi sitter i de blåmålade trämöblerna invid kiosken och väntar på kvinnan som driver Ängebäck. De höga ekarna som står på rad invid parkeringen skvallrar om att detta är en plats med äldre historia bakom. När Anna Wilén sluter upp kan hon berätta att gården funnits i familjens ägo sedan 1760 -talet och att hon är den åttonde generationen.

Det dröjer inte lång stund så kommer en av katterna och vill vara med. Han är en riktig linslus som efter fotografering hälsar förstrött innan han vigt vandrar vidare på katters vis.

Djuren har alltid varit ett viktigt inslag på gården och numer kan besökande se både getter och hönor som har ett eget boende invid lekplatsen.

– Det gäller att anpassa sig efter de besökandes behov och önskemål, säger Anna.

Hon förklarar vidare om den miljöpolicy som råder på gården, och hur den efterlevs i arbetet med potatisodlingen.

Det är jordgubbar och potatis som är huvudgrödorna, de två bärande benen, men även lite grönsaker finns att tillgå.

– Just nu har självplocken på färskpotatis kommit igång. Det är sorten Puritan, som man egenhändigt kan gräva fram ur fårorna.

Annars är det framförallt de enormt långa raderna med jordgubbsplantor som lockar. Det är snyggt och välordnat med halm mellan raderna. Trots en del regn och rusk som varit mellan solglimtarna. Lätt är det att plocka de röda jordgubbarna, stora och fina, kan jag konstatera som tidigare samlat och fyllt en bunke. Det röda ska bli till en tårta för mitt barnbarn som endast är två dygn gammal. Man kan inte fira på bättre sätt den här årstiden tycker jag.

En annan liten person har uttryckt sig slående med orden ”Jag äter sommar” när hon mumsade på sin första jordgubbe för säsongen.

Ja, det är väl det allt handlar om här på Ängebäck. Möjligheten att som besökare själv få dofta, smaka, känna och skörda på försommarens första godsaker från fälten.

Efteråt innan man vänder hemåt med kassarna fyllda med dagens skörd, finns det även möjlighet att få sig ett gott fika eller en glass.

Det här är ett utflyktsmål för hela familjen och alla åldrar. I skön förening med nytta och nöje tänker jag innan jag åker vidare med mina nyskördade jordgubbar och potatis till mitt lilla barnbarn. Nästa gång ska hon den lilla få följa med.

Recept med jordgubbar bifogas:

Läckra marängbakelser med citronkräm och jordgubbar

Jordgubbstårta

Jordgubbsmojito

Rabarbergrädde i marängkrans

Kolapaj med sommarens bär

Read Full Post »

En liten munsbit med gravad gös, grape och gräslök tillsammans med passande blommor

Så här såg de små aptitretarna ut som jag hade med mig till radiohuset på midsommarafton.

Om man har lust kan man gå in och lyssna på vårt matprat.

Read Full Post »

Att halstra fisk är en urgammal metod och torde vara det absolut äldsta sättet att tillreda på. Nyfångad fisk som tillagas omgående över elden eller med lite modifikation, efter ett dygn i saltlake är enkelhetens sätt.

Halstra innebär att man med fördel lägger fisken i ett halster för att underlätta vid själva vändningen. Läser nuförtiden i recept att de använder begreppet när de steker och grillar fisk vilket inte är rätt enligt min mening. När man halstrar fisk tillagar man den torrt, utan tillsatts av oljor och marinader.

Om man behåller skinnet på fisken så skyddas det känsliga fiskköttet mot övertillagning. En annan stor fördel är att skinnet smakar fantastisk gott både av träkolen men även på så vis att den mesta fisksmaken sitter i just skinnet. Läste någonstans att man förr stekte laxskinnet och serverade till andra rätter av lax. Både snyggt och smakfullt skulle jag säga.

Nu till gösen i mitt kök. Den har fiskats i Vänern, Värmlands stora innanhav och de som levererar är Lillänghamnens fiskrökeri. Ett familjeföretag som funnits sedan 80-talet och har ett stort utbud av både färsk och rökt fisk.

Gösen har ett fiskeförbud ett antal veckor på våren när den leker men sedan är det fritt fram att fånga den.

Halstrad Vänergös på spenatbädd med sparris och skogsskräppa


De här fina gösfiléerna med skinn kvar på, valde jag att klappa in med rosmarinsalt och citronzest innan det fick gå på glödbädden. När man gör rosmarinsaltet är det bra att utgå från rätt mängd salt till fisken, därefter tillsätta den färska rosmarinen och avslutningsvis mortlar man till det hela. En riktig god och himmelskt doftande rub som passar bra till all slags fisk.

Tillbehören skördades i samma stund från köksträdgården. Den första klorofyllsprängda späda spenaten som stekts i smör, sparris från jordbädden till glödbädden och den rödbrokiga skogsskräppan som passar med sin friska brytning är en utmärkt smakkamrat till insjöfisk. Kryddat med lite salt och peppar samt en skvätt färsk citronsaft.

Försommarrisotto med piplök, sparris och toppmurklor samt smörstekt vänergös

Risotto på piplök, sparris och toppmurklor med smörstekt vänergös och balsamico & tamari reduktion

2 pers

Risotto:

2 dl rundkorningt ris, ex. arborio
2 stjälkar piplök eller annan lök
4 st gröna sparrisar
10 g torkade toppmurklor
1 dl torrt vitt vin
5 dl grönsaksbuljong, plus svampspadet
1 dl god lagrad ost
smör/olivolja
salt och peppar

1. Lägg toppmurklorna i blöt minst en halvtimme i förväg. Skär piplök och murklorna i mindre bitar och svetta i smör/olivolja utan att ta färg, använd gärna en tjockbottnad gryta till din risotto. Blanda i vinet och låt det koka in riset.

2. Stek sparrisknopparna kort i en stekpanna och lägg dem åt sidan. Blanda en god grönsaksbuljong som bas i en gryta och låt de övriga sparrisbitarna koka med i ett par minuter. Använd gärna svampspadet också för mer smak. Ställ åt sidan och låt dra.

3. Börja mata i av buljongen under varsam omrörning, låt puttra på låg värme i ca 20 min. Det ska vara lite kärna kvar i riskornet. Vänd ner sparrisbitarna och den rivna lagrade osten.  Smaka av med salt och peppar.

Balsamico & Tamarireduktion:

1 dl god balsamico
1/4 dl tamari

1. Blanda i en kastrull och låt koka livligt till önskad konsistens. Ju längre den får gå desto krämigare. Smaka av så balans mellan syra och sälta blir bra.

Stekt gös:

300 g skinnfri gösfilé
smör
salt och peppar

1. Lägg upp de benfria fiskfilérna och klappa av dem med en bit hushållspapper.

2. Stek dem på medelstark värme i rikligt med smör, några minuter på varje sida. Ös fisken med det nötsmakande brynta smöret. Avsluta med att salta och peppra.

Lägg upp med några krispiga gröna blad på tallriken, jag hade mizuna en tidig asiatisk bladgrönsak. Fortsätt med risotton, lägg den smörstekta gösen ovanpå och garnera med lite toppmurklor och sparrisknoppar. Avsluta med att ringla lite av balsamico & tamarireduktionen över.

Det var allt om Vänergösen för denna gång. Jo, förresten har en bit kvar som jag kommer att grava till midsommarmaten. Recept kommer senare – håll utkik!

Kan bara avsluta på ett sätt och det blir med orden,

Gösses så gott!!

Read Full Post »

Vita vinbären blommar för fullt och är den som ger bär först av alla

Maskrosor är till stor nytta för bina i samlandet av pollen – se biets bakben.

De botaniska tulpanerna samsas med myntan under astrakanen.

Får det lov att vara en böna innan de går ner i myllan?


Read Full Post »

Den rödbrokiga skogsskräppan är en av de tidigast förekommande grödorna i vår köksträdgård. Redan i början på maj tittar den upp med sina pilformiga gröna blad och vinröda nervtrådar.

Dess latinska namn är Rumexsanguineus. Till rumex-släktet räknas också trädgårdssyra och ängssyra.

Det fina med denna köksväxt, förutom att den är väldigt dekorativ, är att man kan ha den som en perenn. De flesta andra bladgrönsaker måste man så från år till år.

I köket kan den användas som en ersättare för spenat i diverse rätter eller i blandningar med annan sallat. Använd de små och tidiga bladen med sin friska syra. De blir med tiden betydligt beskare vilket inte är lika angenämt.

Read Full Post »

Här i Fryksdalen finns det flera fina småskaliga charkuterier. Ett företag som har varit med i många år är Persfolk Gård. Jag har följt dem sedan tidigare och gjort reportage om tillverkningen på deras gård, men även när det var dags för den efterlängtade öppningen av gårdsbutiken.

En desto nyare aktör på marknaden är Fryksdalens Fårfarm som ligger utanför Västra Ämtervik. En pigg uppstickare så här i vårtider, de drog igång sin verksamhet lagom till påskhelgen – lammets stora högtid. De bedriver en KRAV-godkänd uppfödning av lamm och har i nuläget en besättning på 300 tackor och ungefär 600 småttingar.

Vad kan då dessa mathantverkare bjuda på för delikatesser?

Persfolk Gård har lagt ner mycket arbete på att finna kvalitets kött från olika djurslag och därav förädlar de produkter med mycket hög klass.

Lufttorkad älginnanlår – innehållsförteckningen berättar att det bara tillsatts lite salt och kryddor. Men vilken doft sen, här kan vi sitta och njuta genom att bara lukta på köttet.

Det är nästan synd att göra något annat än att äta dessa lövtunna köttblad ett för sig, använda sina sinnen fullt ut och bara vara.

Denna rätt kom dock till – först en frasig botten med rösti på mandelpotatis, en tunn skiva av det luftorkade älginnanlåret och en pepparotscremé med lite sting.

Vill man servera den här varianten som mingelmat går det bra att använda en fast färskost smaksatt med pepparrot, då undviker man att såsen ska ställa till det på blusar och skjortor.

Konjaksgravad biff – Hängmörad biff som gravats på varsamt vis med lite salt, socker och kryddor.

Det här är ett av det vackraste charkuterier som kan skådas. Vilken fantastiskt fin färg, man blir helt enkelt sugen på att både äta och skapa. Den urgamla metoden kommer här till sin fulla rätt.

Nu är det dags att ta fram bomullshandskarna i köket så att inte tillbehören tar över. En len kräm på bottnar av kronärtskocka fick fungera som fäste för biffen. Ett vitt bröd som inte konkurrerar med smakerna. Pricken över i:et en liten bit av vårlök, i detta fall piplök som ger en sötma och förhöjer upplevelsen.

Kronärtkockscremé

4 st kronärtkocksbottnar
1/2 dl creme fraiche
salt
svartpeppar

1. Mixa bottnar med creme fraiche.

2. Smaka av med salt och peppar.

3. Använd till ovan beskrivna munsbitar, som dipp till grönsaker eller till ett gott bröd.

Fryksdalens Fårfarm har visat prov på att de vill ta vara på hela lammet. Det går naturligtvis att få tillgång till lammlådor, där hela djuret säljs och är då styckat efter önskemål av kunden. Att de även använder hela djuret, från nos till svans, där även den fantastiska inälvsmaten får komma till sin rätt gör mig varm om mitt mathjärta.

Grov lammleverpastej – Snarare en paté som har den goda buljongen med från griskoket, en tydlig smak av lever och lite rustik konsistens.

Vi har provat att göra många olika munsbitar på pastejen. Dels med grovt rågbröd till som svarar upp i smak.

Att bryta med lite syrlighet är här ett måste, lite rabarbersalsa, syrad gurka, lingon eller som vid sista provningen – husets krusbärssylt.

Servera den gärna på klassisk manér till förrätt, som en paté med lite cumberlandsås, smågurkor och sallat i säsong.

Lammkorv – En frankfurter som innehåller hela 87 % fårkött, de har kryddat korven på värmländskt vis, skulle vi vilja säga som känner en viss likhet med en gammal trotjänare.

Vi valde att steka på korven eftersom det inte var grillväder. Äter man en så här god korv så tycker vi att den förtjänar ett hembakat korvbröd.

En sträng med en god och grov senap ovanpå räcker gott och väl. Om man vill ha en sallad på säsongens färska kål fungerar den här riktigt bra i lag, som det heter på värmländska.

Det här blir helt klart en grillfavorit i sommar!

Read Full Post »

Var förbi fiskhandlaren i fredags och där skyltade dem med att makrillen kommit. Som jag skrev i mitt förra inlägg om rabarber i köksträdgården, ville jag prova makrillen med rabarber till och nu fick jag chansen. En fet och fin, runt 500g räcker till två personer och det var vad jag fick med mig hem.

Om man inte vill rensa sin fisk själv så be om hjälp på plats i butiken. Jag valde att ta min hel och tänk vilken tur jag fick en med rom i. Bonus!

Det blev en läcker liten munsbit med knäckebröd som botten, smörstekt rom, enkelt kryddat med salt och vitpeppar från kvarnen, en citronsaftsskvätt och gräslök direkt från täppan. Vilken god inledning vi fick!

Makrillen fileade jag sedan och tog ur nålbenen genom att skära ett snitt mitt i vardera bit.

Stekte dem i mycket smör. Salt och vitpeppar även här. Börja med den skinnfria sidan så slipper du att den drar ihop sig.

Rabarbersalsan till var verkligen ett lyft till den feta firren.

Mimmis Rabarbersalsa

6 st späda rödgröna rabarberstjälkar
4 st mini vitlökar med grön blast, eller salladslökar
1/4 citron
socker
salt
chili, hot lemon användes denna gång
smör

1. Skär den sköljda rabarbern i små bitar. Finstrimla även vitlöksblasten smått.

2. Stek rabarber och vitlöken i smör, ett par minuter på medelvärme i en kastrull. Tillsätt lite socker och låt gå. Bitarna ska behålla sin form men ändå så pass att de blir mjuka. Pressa i av citronsaften.

3. Balansera med lite salt och chili. Serveras varm till den nystekta makrillen.

4. Vi fick även ett gott mos på mandelpotatis från skafferiet. Den sista potatisen av förra årets skörd.

Read Full Post »

En av vårens verkliga glädjeämnen är när rabarberknopparna börjar titta upp ur myllan. Därefter är det några veckor med längtan i blick var gång man passerar de växande rabarberstånden.

Vill man skynda på de första knoppar kan man ställa en hink eller en kruka över så driver man på stjälkarna och kan sedan tidigare än vanligt skörda sina glasrabarber.

Rabarber räknas till stjälkgrönsakerna men används för det mesta i hushållet som en frukt. Det går inte en vår utan att den hamnar under något mumsigt täcke, maräng eller smulor av något slag.

Det man kanske inte tänker på i första hand är att den faktiskt går bra ihop med mat också. Då lämpar den sig bra till lite fetare råvaror som fläsk, fisk och fågel.

Den här våren skall jag prova av den rara rabarbern tillsammans med en matig makrill, den firren borde väl gå till om några veckor.

Så länge får ni hålla till goda med några andra recept att umgås i köket med.

Rabarberchutney

Rabarberpaj med flädersaft och skrädmjölssmulor

Rabarbergrädde i marängkrans

Rabarberkaka med marängtäcke

Rabarberpaj med mandelmassa och mynta

 

Read Full Post »

Nu har nässlorna kommit upp i lagom höjd för att kunna skördas på ett lättsamt sätt. Dagens nässelskörd blev på en liter, ganska hårdpackad i måttet som jag hade med mig ut.

I nästa steg blev, Urtica diocia som hon heter på latin, ordentligt blötlagd i mycket vatten i den största bunken så att eventuellt skräp flyter upp och gruset sjunker till botten.

Därefter dyker nässlorna ner för ett kort dopp i kokhett vatten, jag räknar sakta till tio, blancherar gör man för att ta bort ”brännet” i nässlorna. Den korta tiden gör även att klorfyllet inte lakas ur och den vackert gröna färgen bibehålls.

Dagens köksbestyr med nässlor ledde till en pesto som vi snart ska äta tillsammans med nykokt pasta. Det passar oss utmärkt med lite mer snabblagad mat nu när trädgårdssysslorna börjar kalla på oss.

I mixerkannan gick blancherade nässlor, torrostade solroskärnor, det gröna från stjälken av en vitlök, solrosolja, parmensankrydda samt salt och mortlad svartpeppar.

Mer förslag på nässelmat och lite kuriosa därom hittar du genom att klicka på länkarna nedan.

Nässelsoppa på enkelt vis

Soppa med nässelsnurr

Spenatöverbakad lax med nässelsås

Nässelsmör

Nässelcremé

Vårmatshälsningar från ett berg i Värmlandskogarna!

Read Full Post »

Är det någon som vet vad som hände den 11/11 2011? Jo, just den dagen delades det ut medaljer till landets mathantverkare när mässan Mitt Kök på Stockholmsmässan i Älvsjö höll  SM. Arrangör är som vanligt Eldrimner som är de nationella resurscentrumet för mathantverk med säte i Ås, Jämtland.

Något som vi värmlänningar kan känna oss extra stolta över är, att det både bakades och ystades hem dubbla guldmedaljer till länet. Inte heller på vilket sätt som helst utan dessutom med full pott av juryn, dvs 20 poäng.

Guldpengen som ystades hem gick till Ingrid Ferwerda från Lakene ostgård som lyckades på bästa sätt med sin Bockhornsklöverost.

Juryns motivering löd; ”Himmelskt god med gräddig nötsmak och perfekt konsistens samt välvårdat yttre.”

Den andra glimrande medaljen gick till Konstantin Messmer från Björkaholm Bakarstuga. Han visade prov på sin skicklighet genom att bjuda på ett surdegsbröd som endast innehåller de tre ingredienserna råg, vatten och salt. På detta vis ”sållades vetet från agnarna” inom denna tävlingskategori. Det är inte vem som helst som kan skapa ett bröd som får juryn att uttala sig så här;

”Full pott! Vackert bröd, som ur instruktionsboken. Härlig fruktig doft. Stor, fin smak. Underbar konsistens. Och det med bara mjöl, vatten och surdeg. Fram med pålägget!”

Man kan säga att vi tog juryn på ordet och dukade upp med både bröd och ost av mästarna.

Vi som provsmakade här hemma är eniga om att bagarmästaren är en trollkonstnär som med så få ingredienser kan tillverka ett surdegsbröd som både nybörjaren och den mer vane kan njuta och uppskatta. Brödets luftighet överraskar och får en att tro att det bakats på stor andel vetemjöl, men inte ett korn av det vita mjölet.

Osten med bockhornsklöver i är en djärv och otippad kombination. Smaksättningen gör att osten blommar ut med sin smak och samtidigt ger en aning av de indiska köket.

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »