Att min mormor Ida var en hejare på att baka har jag berättat om tidigare. Hennes Rimbobullar har fått mig salig mer än en gång och det är sånt som sitter i långt upp i åren. I helgen som gick var det min dotters tur att sprida väldoft i huset och det kan väl knappast göras bättre än med ett bullbak. Höstsolen sken med sin sviktande värme men inne i köket var temperaturen i topp.
Bullar med mycket kardemumma i degen
Fyllning med både kanel och vanilj
Läste att det nya sättet att baka kanelbullar på var att klicka ner rumsvarmt fett i degen. De fasta fettet binder mer luft än de smälta smöret och gör att bullarna blir högre och luftigare. Därtill ökar hållbarheten. Om man vill kan man också blanda lite ströbröd i fyllningen för att den inte ska rinna ut. Men om jag inte missminner mig helt så är det just så man gör i vissa recept på Rimbobullar. Ja jag menar att klicka ner rumsvarmt fett. Ny eller gammal kunskap, det kan man tvista om men gott blir det i alla fall.
Det finns få saker som smakar så gott som nybakat vetebröd! Och det är verkligen viktigt att man har ordentligt medkardemumma i degen. Bilderna får det att vattnas i munnen på mig! Tur att vi åt upp alla kanelbullar i frysen nu i helgenm för annars hade jag sprungit och micrat mig en så snart jag skickat iväg denna kommentar!
Annika, ja visst är det så. Nu fick dottern med sig det som blev över efter helgens fikastund och kanske lika bra det. De får i alla fall många goda fikan tillsammans.