Nu är sättpotatisen på plats i myllan. Vi har låtit den förgro innan vi jordsatte den i Söndags. Den har legat ute i förstukvisten, halvägs nere i jorden, i tre veckors tid. En del potatisar sköt iväg långa blaststänglar medan andra inte orkade bjuda på något grönt alls. Nu ligger alla nerbäddade ute i jorden Maria, Arielle, Rocket mfl. Ååå…. vad spännande att se hur långt de hinner växa på en månad. Tänk vad roligt om vi fick lite småpotatis till midsommar, det behöver inte vara många, bara ett litet kok. Det blir till att gå ut och prata med Maria och Arielle om kvällarna så de får bästa tänkbara koldioxidkick. Men hur konverserar man med potatisar? – Jo du, Maria jag ser verkligen fram emot att få sätta tänderna i dig tillsammans med en bit matjessill. – Vad tycker du egentligen om att bli nedsköljd av en snaps Östgöta sädesbrännvin, Arielle lilla? Oj,oj,oj vad gör man inte för den tidiga potatisen.
Har du satt din potatis? Några speciella favoriter? Var så snäll kom med lite tips på bra samtalsämnen som man kan föra ute i potatislandet tillsammans med de tidiga knölarna.
Här står den tidiga Maria.
åh det låter härligt!
följer du så & skörde kallendern?
Mina favoriter är sparrispotatis & asterix!
Roligt att läsa på din sida ,”jordnära” och poetiskt!
tack.
/monac.
Tack, för de värmande orden. Vi följer inte så och skördekalendern direkt, snarare mannen (trädgårdmästaren) som planerar och försöker hålla sin plan,så gott det går.
Sparrispotatis har vi inte odlat, det vore kul att prova på.
Maria är även vår favoritpotatissort.
Jag längtar redan till midsommar!
I år har vi även satt Minerva, Early puritan och Maris bard.
GI-kost lär det inte bli i sommar…
Mian: Hoppas du får en fin skörd av dina knölar till midsommar.
Berätta hur det går för dina sorter, det vore kul.